När man forskar på ett människoöde i syfte att skriva en roman inspirerad av det hittar man en rad intressanta personer i hens umgänge. Under de senaste åren då jag läst otaliga brev och almanacksanteckningar kring Signe Bergners liv (1881 – 1945) har jag gång på gång grävt ner mig i hennes bekanta — vilka var det som skrivit de breven till henne? Hennes umgänge innehöll en rad intressanta personer som man skulle kunna använda som inspirationskälla till nya romaner.

För att inte gräva ner sig för djupt i dessa mänskors liv kom jag så småningom ihåg en sak jag lärde mig under min forskarutbildning. Det gick ut på att när man håller på med ett forskningsprojekt så kommer man att komma på en rad intressanta frågeställningar som kanske till och med skulle kunna vara ett mer spännande projekt. För att behålla fokus på det pågående projektet var det då bra att skriva ner den nya idén på en lapp och lägga i sin nedersta skrivbordslåda och sedan fortsätta med det pågående projektet. När man senare funderade på nästa projekt kunde man gräva i skrivbordslådan och se vilka idéer som fanns att välja bland.

Den hågkomsten fick mig att skapa en mapp i mitt projekt benämnd ”Nedre skrivbordslådan” i vilken jag lagt in de filer och anteckningar som inte varit direkt relevanta för att skriva trilogin om Signe. Det underlättade då jag i slutet av 2018 började skriva på den första delen i trilogin. Del ett heter ”Flickebarnet Signe” och är inspirerat av Signe Bergners tjugofyra första år. En undermapp i ”Nedre Skrivbordslådan” är ”Professorskan Bergner-Andersson”. Där ligger material som kan bli användbara nu när jag startar skrivandet av trilogins andra roman.