”Om du är intresserad av den historiska utvecklingen för kvinnor under slutet av 1800- och början av 1900-talet, tycker jag att du absolut inte får missa den här boken”
Monica Ivesköld
*******************************
Jag har läst boken och tyckte mycket om den. Den skildrar samhället under den tiden och det görs på ett mycket intressant sätt genom att beskriva den målmedvetenhet som Signe har när hon vill utbilda sig. Berättelsen ger också en bild av de plikter som kvinnor hade. Signe tar hand om sin fostermor, fast ibland under tyst protest.
Det ger perspektiv på hur vi har det idag men också att kampen går vidare för jämställdheten. Jag tycker också om miljöskildringarna som ger liv åt berättelsen.
Ser fram emot att läsa fortsättningen i trilogin!
Eva H
********************************
”Jag sträckläste boken och fick avbryta bara när något yttre hände. En del korrespondens återges, samt flera personers bakgrund. Även dessa originalbrev är riktigt spännande. Vi får följa Signes kamp för en utbildning, hennes engagemang i kvinnorörelsen och ekonomiska vedermödor.
Vi får ta del av en parallell berättelse om den norska Marna och hennes fästman Gunnar. Jag misstänkte att dessa två parallella spår skulle stråla samman, och det gör de. Gunnar blir Signes första man.
Jag ser fram emot att läsa fortsättningen av ett intressant och omväxlande liv”
Så skriver Tora Greve om sitt läsande av Flickebarnets Signe.:
I inledningen av sin recentionen skriver hon ”Författaren kallar boken ”historisk roman”. Det tycker jag är att förminska den.”
Vad hon menar med det kan läsas på hennes blogg https://tiratigerforlag.se/2020/03/flickebarnet-signe/
*************************
Boken är intressant och spännande på sitt sätt. En bladvändare. Intressant, dels därför att den skildrar Stockholm under början av 1900-talet, dels därför att den ger en bild av kvinnohistorien under denna period.
Berit B.
Följ oss i sociala medier
